När det kommer till uppsägningar är det många faktorer som spelar in i hur lång uppsägningstid en anställd har rätt till och hur många månadslöner man kan förvänta sig under denna tid. Här går vi igenom allt du behöver veta om lön vid uppsägning, regler kring arbetsvägran samt om en uppsägning kan återtas.
Uppsägningstid och antal månadslöner
Uppsägningstidens längd och antalet månadslöner regleras i lagen om anställningsskydd (LAS), kollektivavtal eller det individuella anställningsavtalet. Nedan visar vi de generella reglerna enligt LAS:
- 0-2 års anställning: 1 månads uppsägningstid
- 2-4 års anställning: 2 månaders uppsägningstid
- 4-6 års anställning: 3 månaders uppsägningstid
- 6-8 års anställning: 4 månaders uppsägningstid
- 8-10 års anställning: 5 månaders uppsägningstid
- Mer än 10 års anställning: 6 månaders uppsägningstid
Detta gäller vid uppsägning från arbetsgivaren. Om det finns kollektivavtal kan andra uppsägningstider gälla. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden vanligen kortare och anges i anställningsavtalet. Detta kan även hanteras direkt i den anställdes anställningsavtal genom att skriftligen komma överens om uppsägningstiden redan från start.
Lön vid uppsägning
Under uppsägningstiden har en anställd rätt till full lön och förmåner, oavsett om denne arbetar eller är arbetsbefriad. Arbetstagaren ska fortsätta utföra sina arbetsuppgifter om arbetsgivaren inte befriar denne från arbete.
Arbetsvägran under uppsägningstiden
Om en arbetstagare vägrar att arbeta under uppsägningstiden kan detta räknas som ett avsked, vilket innebär att rätten till uppsägningstid och lön kan försvinna. Det är därför viktigt att den anställde fullföljer sina arbetsuppgifter tills sista anställningsdagen, om inget annat avtalats.
Typer av uppsägningar och deras påverkan på villkoren
Uppsägningar kan ske av olika skäl, och orsaken påverkar både uppsägningstiden och vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för den anställde. Nedan går vi igenom de vanligaste typerna av uppsägningar och vad de innebär.
Uppsägning på grund av arbetsbrist
Arbetsbrist är den vanligaste orsaken till uppsägning och innebär att arbetsgivaren inte längre har behov av den anställdes tjänster. Detta kan bero på ekonomiska skäl, omorganisation eller andra verksamhetsrelaterade förändringar.
Villkor vid arbetsbrist:
- Arbetsgivaren måste följa turordningsregler enligt lagen om anställningsskydd (LAS) eller kollektivavtal, vilket ofta innebär ”sist in, först ut”.
- Arbetstagaren har rätt till uppsägningstid enligt LAS eller kollektivavtal.
- Om det finns omplaceringsmöjligheter ska arbetsgivaren erbjuda dessa innan uppsägning sker.
- I vissa fall kan den anställde ha rätt till omställningsstöd via Trygghetsrådet (TRR) eller andra trygghetsorganisationer beroende på kollektivavtal.
Uppsägning på grund av personliga skäl
Denna form av uppsägning sker om en anställd inte längre kan utföra sitt arbete på ett godtagbart sätt, exempelvis vid upprepad misskötsel, samarbetsproblem eller nedsatt arbetsförmåga som inte kan åtgärdas genom omplacering.
Villkor vid uppsägning av personliga skäl:
- Arbetsgivaren måste kunna visa att det finns saklig grund för uppsägningen.
- Den anställde har rätt till uppsägningstid enligt LAS eller kollektivavtal.
- Arbetsgivaren ska ge den anställde en möjlighet att förbättra sitt beteende innan en uppsägning genomförs.
- Vid långvarig sjukdom kan arbetsgivaren inte säga upp en anställd förrän rehabiliteringsåtgärder och omplaceringsmöjligheter utretts.
Avsked
Avsked är en allvarligare åtgärd än uppsägning och innebär att anställningen avslutas omedelbart utan uppsägningstid. Detta kan endast ske vid grov misskötsel, exempelvis stöld, allvarlig illojalitet eller våld på arbetsplatsen.
Villkor vid avsked:
- Ingen uppsägningstid, anställningen avslutas omedelbart.
- Ingen rätt till lön eller andra förmåner efter avskedandet.
- Arbetsgivaren måste ha mycket starka skäl för att kunna avskeda en anställd.
- Avsked kan bestridas av den anställde i Arbetsdomstolen om det anses obefogat.
Egen uppsägning
Om en anställd väljer att säga upp sig själv gäller normalt en kortare uppsägningstid än vid uppsägning från arbetsgivarens sida. Uppsägningstiden regleras i anställningsavtalet eller kollektivavtalet.
Villkor vid egen uppsägning:
- Den anställde måste arbeta under uppsägningstiden om inget annat avtalas.
- Ingen rätt till avgångsvederlag eller omställningsstöd (med vissa undantag).
- Om en anställd säger upp sig utan att ha ett nytt jobb kan det påverka möjligheten att få a-kassa, eftersom karens kan tillämpas.
Att förstå vilken typ av uppsägning som gäller är avgörande för att kunna hantera situationen på bästa sätt, både som arbetsgivare och arbetstagare.
Kan man ta tillbaka en uppsägning?
En anställd som säger upp sig kan i regel inte ångra sin uppsägning om arbetsgivaren inte godkänner det. Däremot kan en uppsägning återtas i särskilda fall, exempelvis om den skett under affekt eller pga. misstag.
FAQ
Vanliga frågor om lön vid uppsägning
Får jag lön om jag blir arbetsbefriad under uppsägningstiden?
Ja, om du blir arbetsbefriad har du fortfarande rätt till lön och andra förmåner under uppsägningstiden. Detta gäller så länge arbetsgivaren har bestämt arbetsbefrielsen.
Vad händer om jag inte arbetar under min uppsägningstid?
Om du vägrar att arbeta utan överenskommelse med arbetsgivaren kan detta anses vara arbetsvägran, vilket kan leda till avsked och därmed upphörande av löneutbetalningar.
Kan arbetsgivaren förkorta min uppsägningstid?
Ja, men endast om både arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om det. Arbetsgivaren kan inte ensidigt förkorta en lag- eller avtalsreglerad uppsägningstid.
